När den som använder EC andas ut den ånga han eller hon har andats in från sin EC bildas en sorts "passiv rök". Ångan innehåller partiklar som kan orsaka irritation och inflammation i luftvägarna hos andra människor, t.ex. nikotin, formaldehyd, acetaldehyd, nickel, krom och aluminium (13, 53).
Nikotinet ligger över WHO:s rekommenderade gränsvärde och kan ligga i nivå med konventionella cigaretter medan nickel och krom till och med kan förekomma i högre koncentrationer än i passiv rök från konventionella cigaretter (53, 61). Man vet ännu inte hur farlig denna "passiva rök" är, men klart är att den innebär en hälsorisk för tredje man.
Förbud mot att använda EC i rökfria miljöer finns med i den nya lagstiftningen om utvidgade rökfria miljöer som gäller från 1 juli 2019 i Sverige. WHO rekommenderar att EC förbjuds i rökfria miljöer. Samma rekommendation görs i en rapport som German Research Center gjort på uppdrag av EU-parlamentet (9).
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att de områden som idag är rökfria miljöer enligt Tobakslagen bör hållas rökfria även från EC; skola, barnomsorg, hälso- och sjukvård, allmänna färdmedel, restauranger och serveringsställen, hotell, offentliga tillställningar, lokaler dit allmänheten har tillträde och arbetsplatser. Ett förbud mot EC i rökfria miljöer stöds även av Yrkesföreningar mot Tobak och Tobaksfakta – oberoende tankesmedja.
Enligt undersökningar som gjorts av Psykologer mot Tobak likställde cirka 40% av Sveriges landsting/regioner EC med rökning av konventionella cigaretter i sina tobakspolicys och och 35% av kommunerna i sina skolpolicys i april 2015, och många fler var i färd med att ändra sina policys. Hässleholm är ett exempel på en kommun som tagit in förbud mot EC i sin policy när det gäller såväl rökfri arbetstid som rökfri skoltid. Hässleholm tobakspolicy (176 KB)