Att informera i dialogform. Hur ge ökad kunskap?

En viktig motiverande faktor är att vara välinformerad, att ha tillräcklig kunskap som grund för beslut och eventuella förändringar. En modell för att samtala om tobak är, motiverande samtal MI. Denna modell ger lyhördhet för patientens situation och funderingar genom att bedöma när och hur frågorna tas upp och att anpassa informationen till det behov som finns. Utgångspunkten är vad patienten redan känner till och att ta ställning till vad som behöver tillföras för att ge patienten en komplett bild. Slutligen knyts diskussionen ihop genom att man frågar patienten vilka tankar och slutsatser som detta samtal har fört med sig.

Följande inledande frågor ger en vägledning:

• Nu när du är gravid (nybliven förälder) skulle jag vilja prata med dig/er om rökning/snusning, kan vi göra det nu? Vad vet du redan om hur rökningen/snusningen/passiv

Hur påverkar rökning graviditeten/ditt barn?

• Hur kan du/ni ordna så att barnet inte utsätts för rök?
• Hur är miljön runt barnet när det gäller passiv rök?

Tillför information

• Vad som är viktigt att veta är också…

Avsluta genom att låta patienten dra slutsatserna

• Hur tänker du nu när vi pratat en stund om hur tobaken påverkar …och hur vill du/ni gå vidare?

Fakta om barn och tobaksbruk. Vad bör framföras?

Vilka fakta om barn och tobaksbruk bör man framföra i ett samtal på MVC respektive BVC? Här är vissa centrala fakta.

För blivande föräldrar
Under graviditeten påverkas barnets miljö i livmodern, risken för graviditetskomplikationer ökar och den gravida kvinnans hälsa och kondition påverkas negativt. När den gravida kvinnan röker andas hon in gasen kolmonoxid som via navelsträngen går över till barnets blodbana i stället för det livsviktiga syret. Kolmonoxiden tränger undan syret i blodet och syresättningen för barnet försämras. Gasen har en tendens att ansamlas i barnets blod eftersom barnet inte självt andas. Nikotin som finns i både cigaretter och snus får blodkärlen att dra sig samman. Detta sker även i navelsträngen och moderkakan som är fulla av blodkärl. När blodkärlen i moderkakan dras samman får barnet mindre syre och näring vilket påverkar alla organ. Det gäller även hjärta, hjärna och lungor.

Vid moderns rökning ökar risken för

• dålig fostertillväxt
• lägre födelsevikt
• placentaavlossning
• för tidig födsel
• dödfödsel och
• plötslig spädbarnsdöd, men även för
• problem med hälsan senare i livet som mindre lungkapacitet, astma, allergi, ökad risk för uppmärksamhetsstörning (ADHD) och ökad risk för barnet att få cancer senare i livet.

Snusning vid graviditet ger ökad risk för

• havandeskapsförgiftning
• för tidig födsel
• andningsuppehåll hos det nyfödda barnet
• underviktiga barn
• barn med gom-, käk-, läppspalt
• nikotin påverkar testosteronbalansen i hjärnan och manliga foster verkar vara mer känsliga

För nyblivna föräldrar
Sidoröken – passiv rök - har högre koncentration av partiklar vilket gör den skadligare än den rök som rökaren drar i sig. Barn är särskilt känsliga. En rökig miljö kan ge:

• akut irritation i näsa, ögon, hals och luftvägar
• förvärrade allergiska besvär
• förhöjd risk att drabbas av infektioner i luftvägar, bronkit och lunginflammation, öroninflammation och astma
• ökad risk för sjuklighet som kräver inläggning på sjukhus
• ökad risk för plötslig spädbarnsdöd
• Nikotin från snus övergår i bröstmjölken. Det gör att barn som ammas får i sig nikotin om moderns snusar, vilket kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd.

I en diskussion om åtgärder som föräldrarna kan vidta bör utgångspunkten vara föräldrarnas egna idéer och att använda ovanstående information i en dialog. Det bästa är förstås att ingen röker i barnets närhet och om någon av föräldrarna fortsätter att röka är det bästa alternativet utomhusrökning.
Kläder som används vid rökning innehåller rester från röken, och det gör även hår och utandningsluft. Vädring minskar halten skadliga ämnen i inomhusluft först efter 10 minuter med vidöppet fönster. Rökning under fläkten i köket gör att röken sprids i bostaden och rekommenderas därför inte.

Amning rekommenderas trots fortsatt rökning. Erbjud hjälp med att sluta röka och fånga upp det behov av hjälp som finns.

Om föräldern inte är motiverad att sluta röka/snusa tas frågan åter upp vid kommande besök. Informera om att detta är en rutin och hör efter hur den gravida kvinnan/föräldern har funderat kring det ni pratat om sedan förra besöket. Är föräldern motiverad till rök- eller snusstopp erbjuds stöd för detta på mottagningen eller via remiss till tobaksavvänjare på annan vårdenhet alternativt Sluta-röka-linjen.

Läkemedel för avvänjning rekommenderas ej till gravida och ammande men det finns ett visst stöd i riktlinjerna för att använda nikotinläkemedel vid rökavvänjning för gravida, som naturligtvis är att föredra om alternativet är fortsatt rökning. Avgörande för resultatet är att följa upp kontakten och att ge mycket uppmuntran.

Material
Läs barnmorskeförbundets kunskapsunderlag om levnadsvanor,  Hållbar livsstil barnmorskans samtal (5823 KB)

Ladda ner faktablad "Tobaksfri graviditet".  Faktablad tobaksfri graviditet 20181113 (715 KB)

Ladda ner faktablad "Tobaksfria barn" Faktablad tobaksfria barn 20181113 (1093 KB)

Arbetsmaterialet "Skydda barn mot tobaksrök" från Region Sörmland som innehåller filmer, diskusionsunderlag m.m

Mer material för MVC/BVC, klicka här ››