Några av de viktigaste åtgärderna för att minska andelen personer som använder tobak i en befolkning enligt WHO:s Tobakskonvention är att begränsa tillgängligheten och höja priset på tobaksvaror. Detta är åtgärder som också i hög grad påverkar ungdomars rökvanor. En annan faktor av betydelse är den sociala acceptansen i samhället av rökning och snusning.
Cigaretter säljs på en mängd platser i samhället såsom i matvaruaffärer, kiosker, bensinstationer, restaurenter och över internet. Från att ha funnits öppet på hyllor i butikerna, har många försäljningsställen gjort tobaken mera svåråtkomlig och placerat den i låsta skåp. Det är ett skydd för ungdomar då man vet att exponering av tobak förändrar ungdomars attityder så att det ökar intresset och risken att vilja pröva att använda tobak. Det ökar också risken att de som slutat med tobak återfaller. Studier från länder där man gått ett steg längre och infört exponeringsförbud för tobaksvaror i handeln tyder på att dold försäljning har en dämpande effekt på tonåringars rökvanor, bland annat i Kanada (1). För snart 20 år sedan (1997) fick vi en lag som förbjöd försäljning av tobaksprodukter till personer under 18 år. Det år då lagen infördes köpte runt 60% av eleverna i årskurs 9 sina egna cigaretter, år 2017 hade siffran sjunkit till 26% (2). Det har emellertid visat sig vara lätt för många ungdomar att kringgå hindret med åldersgräns. De får sina cigaretter genom att bli bjudna eller att äldre kamrater köper åt dem. Idag är det huvudsakligen på det sättet som rökande niondeklassare får sina cigaretter. Samma mönster gäller för inköp av snus. År 1999 köpte 72% av pojkarna och 41% av flickorna sitt eget snus och idag får majoriteten det via kompisar. Trots att siffrorna för eget inköp av tobak minskat, så är det fortfarande många under 18 år som kan köpa tobak. Kravet på legitimation vid inköp har inte slagit igenom. Tillsynen åligger kommunen. I Sverige har man utrett möjligheten att införa tillståndsplikt för näringsidkare, och ett lagförslag ligger för beslut av riksdagen under 2018, vilket – om lagen går igenom - kommer innebära att handlare kan bli av med sitt tillstånd om de säljer tobak till ungdomar. Även exponeringsförbud för cigaretter och snus har utretts men det har inte ännu resulterat i något lagförslag. Läs mer om exponeringsförbud i faktabladet ”Myter och fakta om exponeringsförbud” på tobaksfakta.se.
Att höja priset på cigaretter genom att höja skatten, är en av de mest effektiva åtgärderna som leder till såväl lägre prevalens av rökare som lägre konsumtion av cigaretter (3). Detsamma gäller sannolikt också snus. Man räknar med att en höjning av priset på cigarettpaketen med 10% minskar cigarettkonsumtionen med 3‒5% i i-länderna (4). Ungdomar är extra känsliga för prishöjningar, då de generellt har mindre ekonomiska medel, och effekten på deras cigarettkonsumtion kan bli 2‒3 gånger större (3). Det är emellertid viktigt att tobaksskatten höjs regelbundet så att inflationen inte tar bort effekten av skattehöjningen. Parallellt med den legala försäljningen sker en illegal försäljning av cigaretter. Dessa säljs till ett pris långt under det ordinarie. År 2017 uppgav 12% av eleverna i årskurs 9 att de köpte smuggelcigaretter. I årskurs 2 i gymnasiet är siffrorna lägre. Där köpte 3% av flickorna och 2% av pojkarna smuggelcigaretter (2). Många studier av ungdomars rökvanor visar att ett högre cigarettpris leder till att färre börjar röka och fler slutar. I en studie ledde en 10% ökning av priset till att 3,5% av unga rökare slutade röka (5). Läs mer i faktabladet ”Myterna och fakta om tobaksskatter” på tobaksfakta.se.
Nästan alla som röker börjar röka i tonåren, 9 av 10 före 18 års ålder. Endast 1% börjar röka efter 26 års ålder. Det gör att tonåringar är en synnerligen intressant målgrupp för tobaksindustrins reklam- och försäljningskampanjer, tonåringar som dessutom är mer mottagliga för reklam än vuxna personer. I reklamen försöker man ge sken av att rökning och snusning är en socialt accepterad och harmlös aktivitet hos unga. Direktreklam av denna typ har länge varit förbjuden i Sverige (1979), men det har funnits kryphål. Fram till 2004 förekom indirekt reklam, t.ex. samma varumärke på kläder som på ett cigarettmärke, sportbilar målade för att påminna om ett cigarettmärke osv. Därefter blev det förbjudet med indirekt reklam. Svårare att komma åt är den rökning som förekommer i filmer, tidningsreportage och sociala media som förmedlar en bild av rökning som en normal och oskyldig aktivitet.
Utseendet på tobaksförpackningarna ger ofta positiva associationer till flärd och lyx, ibland anpassat för att attrahera en ung målgrupp. Varningstexter och varningsbilder som täcker allt större del av förpackningarnas ytor och, i flera länder, införande av neutrala cigarettpaket gör förpackningarna mindre attraktiva. I Sverige finns sedan länge varningstexter på paketen och 2016 infördes varningsbilder. Neutrala paket är under utredning (2016).
Genom massmediakampanjer har man kunnat visa att om ungdomar exponeras för anti-rök budskap, speciellt via massmedia, kan det leda till förändrade attityder till rökning och färre som börjar röka (3). Även kampanjer som riktar sig till vuxna kan minska prevalensen av rökande ungdomar (3). Inte alla kampanjer är lika framgångsrika. De som varit mest framgångsrika är de som har ett centralt tema, med en känslomässig ton, ett klart budskap, tilltalande presentation och som upprepas tillräckligt ofta.
Ett indirekt sätt att påverka den sociala acceptansen är lagstiftningen om rökfria områden. Den har i första hand kommit till för att skydda såväl rökare som icke-rökare för de giftiga ämnena i tobaksröken i luften, så kallad passiv rökning. Idag är det oftast förbjudet att röka i sociala sammanhang inomhus på såväl arbetet som fritiden, vilket lett till en lägre social acceptens för rökning.
I samhällen med mycket strikta begränsningar röker färre ungdomar. En förklaring kan vara att då rökfria miljöer blir normen i ett samhälle blir det inte bara svårare för ungdomar att röka, utan det blir också ovanligare att se personer som röker och därmed inte så många förebilder att imitera. Störst påverkan på ungdomarna har rökförbud i hemmen (6) och med färre vuxna som röker så minskar antalet ungdomar som röker. I Sverige ligger just ett lagförslag om utvidgning av de rökfria miljöerna till perronger, uteserveringar, entréer, lekplatser och utomhusarenor för beslut av riksdagen under 2018. Det är miljöer där många barn och ungdomar vistas och bedöms komma att påverka ungdomar i hög grad.
Sammanfattningsvis kan sägas att det finns effektiva strategier som reducerar nyrekryteringen av ungdomar till att bli rökare, påverkar prevalensen av unga rökare och hur mycket de röker. Främst bland dessa åtgärder märks en höjning av priset på tobaksprodukter, en utökning av de rökfria områdena i samhället, användning av massmediakampanjer och att försvåra för unga att få tag i tobak.
Agneta Hjalmarson, Psykologer mot Tobak, 2018-05-01.
Det här kapitlet som en pdf ››
Här finns alla kapitel samlade i en pdf (inkl. försättsblad) ››
Här kan du skriva ut ett försättsblad till kunskapsöversikten Försättsblad (1801 KB)