Efter stoppet

Blir du orolig, retlig, nedstämd, får svårt att ta dig för saker och ting eller blir yr och får koncentrationssvårigheter kan du tänka på att äta ordentligt och regelbundet, använda läkemedel i full dos och försöka att röra på dig mycket. Det är normalt att det känns trist, tomt, trögt och tråkigt efter ett tobaksstopp. Men om den känslan inte går över utan förstärks dag för dag skall du söka läkare. En och annan kan utveckla en depression efter ett rökstopp, men det finns bot för det. Kontakta läkare.

Snusabstinens liknar abstinensen efter rökstopp när det gäller symptom och varaktighet, men risken för nedstämdhet verkar vara mindre än för rökare. Den kan dock vara kraftig, särskilt för dem som använt sorter med högt innehåll av nikotin. Erfarenhetsmässigt finns risk för viktuppgång. En del av de lokala skador som snuset kan ge i munnen i form av fördjupningar i tandköttet och frilagda tandhalsar kan repareras, medan andra blir bestående också om en person slutar snusa.

Ring Sluta-röka-linjen 020-84 00 00 om du behöver personlig rådgivning eller ta kontakt med läkare.

Det är bra att känna till vilka besvär som många kan räkna med efter rökstopp, men som långt ifrån drabbar alla, så att man är förberedd. Nikotinabstinensen är starkast de första två veckorna och klingar därefter av. Variationen mellan olika personer är stor, och det kan också variera från gång till gång när man försöker sluta.

Blodtrycket
En effekt i samband med rökstopp kan vara att blodtrycket sjunker. För den som redan har lågt blodtryck kan sänkningen bli kännbar. Symtomen är yrsel (särskilt vid lägesändring) och brist på koncentration men också dimmig syn, kalla händer fötter, törst och illamående kan uppstå. Besvären lindras genom fysisk aktivitet och ökat vätskeintag (vatten, kaffe/te) som båda ökar cirkulationen och därmed blodtrycket.

Blodsockret, ämnesomsättningen
Orsaken till att du känner dig hungrig, ur gängorna, okoncentrerad och på dåligt humör är att ämnesomsättningen och blodsockret sjunker. Det är då det hjälper att äta regelbundet. Många ”röksug” efter rökstoppet är egentligen ”hunger- och törstsug”.

Blödande tandkött
När nikotinet inte längre drar samman blodkärlen i munslemhinnan händer det att tandköttet blöder. Det är oftast inget att oroa sig för, men blir besvären långvariga bör man vända sig till en tandläkare för att utesluta tandlossning.

Koncentrationsstörningar
Det kan under de första 14 dagarna efter rökstoppet vara svårt att samla tankarna och koncentrera sig på till exempel arbetsuppgifterna. För personer med precisionsarbeten kan det därför vara klokt att förlägga rökavvänjningen till en ledighet.

Hudreaktioner
Eksem kan drabba särskilt dem som tidigare haft sådana besvär. Det kan behövas hjälp med salvor och klådstillande medel. Det brukar gå bra att använda nikotinplåster på oskadad hud även om man har eksem. Receptfri kortisonsalva brukar dämpa den ytliga reaktion som nikotinplåstren kan ge.

Luftvägsbesvär
Hosta och slembildning kan bli värre i början av ett rökstopp. Det kanske kittlar i halsen och känns tjockt. Det beror på att slemhinnorna är irriterade och att flimmerhåren växer till sig. Under en övergångstid händer det att mottagligheten för luftvägsinfektioner ökar. Hos några kan besvären vara av astmatisk typ. Det kan kräva läkarbesök och medicinering.

Munblåsor
Munblåsor är ett annat besvär som kan uppstå vid rökstopp. Det är ovanligt men besvärligt om det händer. Besvären kan vara i ett par månader. Enzymtandkräm kan lindra, även som salva direkt på blåsorna. Skölj inte munnen efteråt. Ibland kan det vara nödvändigt att använda inflammationshämmande och smärtstillande medel. Fråga på apoteket.

Magbesvär
Olika typer av magproblem vid rökstopp beror på att nervsystemet anpassar sig för att fungera utan nikotin. Det vanligaste problemet är förstoppning. Ändrade matvanor med frukt, grovt bröd och grönsaker, samt mycket vätska, brukar hjälpa. Gaser och orolig mage är också vanligt medan diarréer kan överraska andra.

Oro och irritation
Det är besvär de flesta upplever under avvänjningen. De beror på att nikotin har en dämpande effekt på känslocentrum. När effekten upphör kan många få svårt att reglera sina känslor. Det är klokt att berätta för omgivningen att man slutat röka. Det ger större förståelse för irritation och humörsvängningar och kan leda till stöd och uppmuntran. Läkemedel lindrar besvären. Fysisk aktivitet är också bra.

Röksug och tristess
De flesta känner saknad efter cigaretterna. Och efter några veckor dämpas den egna entusiasmen över rökstoppet och omgivningen är kanske inte lika intresserad och stöttande längre. I det skedet kan man känna sig nedstämd. Aptiten minskar och det mesta känns trist. Några känner ett ökat sömnbehov. Aktiviteterna minskar. Då är det viktigt att komma ihåg motiven för rökstoppet och det är hög tid att belöna sig själv. Det är också viktigt att veta att suget efter nikotin avtar och till slut går över.

Sömnstörningar och trötthet
Trötthet och sömnbehov kan öka hos några, medan andra får svårigheter att somna och sover oroligt med livliga drömmar. bland räcker det att ta en dusch före sänggåendet, bädda med rena lakan och se till att det är svalt i sovrummet. Tänk på att nikotinplåster som sitter på över natten kan ge mardrömmar.

Vikten
Många oroar sig för att gå upp i vikt då de slutar röka. Den genomsnittliga viktökningen vid rökstopp är ca 3–5 kg, men en del kan öka mer, samtidigt som det inte är alla som går upp i vikt när de slutar.

Orsakerna är

• ökad aptit
• längtan efter sött
• att maten smakar bättre då lukt- och smaksinnet förbättras efter rökstopp
• att man är van att ha något i munnen
• att förbränningen minskar och att
• man äter istället för att röka då man är sysslolös.

Se över dina matvanor, öka motionen, ät regelbundet och att tänk på vad du äter. Om behov finns, ta hjälp av dietist eller annan professionell person.

Vätskebalansen
Ändrad vätskebalans kan orsaka huvudvärk, svullnad i kroppen och förstoppning. Här är det bra igen att dricka mycket vatten. Apoteket har preparat mot förstoppning.