Metoder för rådgivning och tobaksavvänjning

Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling

Socialstyrelsen publicerade i juni 2018 Nationella riktlinjer för prevention och behandling, som är en uppdatering av 2011 års Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak (rökning och snus), riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Riktlinjerna lyfter fram åtgärder som har vetenskapligt stöd för att påverka de ohälsosamma levnadsvanor som bidrar mest till sjukdomsbördan: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Åtgärderna har i första hand bedömts efter effektivitet – det vill säga hur många som ändrar sina levnadsvanor efter rådgivningen. Varannan kvinna och två av tre män har minst en ohälsosam levnadsvana. Sådana levnadsvanor är också vanligare bland personer med lägre socioekonomisk status. Därför behöver hela hälso- och sjukvården arbeta mera förbyggande. Riktlinjerna är riktade till beslutsfattare och ska vara ett stöd för styrning och ledning av vården. Landsting och regioner omsätter rekommendationerna i praktiska vårdprogram. Läs mer och ladda ner riktlinjerna på Socialstyrelsens hemsida här >>.

Riktlinjerna slår fast att enkla råd – information och korta standardiserade råd om levnadsvanor på mindre än fem minuter ‒ bör vara en självklar del av hälso- och sjukvårdens bedömningssamtal med patienter i syfte att kartlägga och identifiera ohälsosamma levnadsvanor. Enkla råd kan ses som en grund för fortsatt behandling med mer omfattande åtgärder och bör kunna ges på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Därutöver finns åtgärderna rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal, vilka även lyftes fram i de tidigare riktlinjerna. Båda utgår från en individanpassad dialog där motiverande samtal (MI) samt KBT-inriktad behandling är de som används mest i vården.

Personal som arbetar inom ramen för hälso- och sjukvården och identifierar en patient med ohälsosamma levnadsvanor ska kunna erbjuda någon form av rådgivning. Nivån på rådgivningen styrs av rådgivarens kompetens, patientens behov och regionala vårdprogram och riktlinjer. Varje rådgivare måste själv bedöma när det är lämpligt att hänvisa patienten vidare till personal med specialistkompetens.

Film och folder om Enkla råd om tobak, producerad av Socialstyrelsen
Filmer som visar kvalificerat rådgivande samtal - tobaksavvänjning.

Nivå 1. Rådgivande samtal
Åtgärden rådgivande samtal tar vanligen 5–15 minuter, men ibland upp till 30 minuter. Åtgärder på denna nivå innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med patienten samt anpassar åtgärderna till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet bygger i regel på MI. Det rådgivande samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel som till exempel läkemedel för tobaksavvänjning, skriftlig information och kolmonoxidmätning. Åtgärderna kan också kompletteras med särskild uppföljning, i form av återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl vid ett eller flera tillfällen. Dock är det kvalificerat rådgivande samtal som bör erbjudas rökare, med nedanstående undantag.

• Rådgivande samtal bör erbjudas gravida rökare/snusare.

Nivå 2. Kvalificerat rådgivande samtal - tobaksavvänjning
Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal är den nivå av rådgivning som bör erbjudas rökare – både vuxna och ungdomar. Samtalet bygger på KBT-inriktad metod kompletterad med MI när motivationen behöver stärkas, och vi brukar kalla denna nivå för tobaksavvänjning. Åtgärden är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal, teoribaserad och strukturerad. Rådgivningen kan ges individuellt eller i grupp och uppföljning är regel. Läkemedel för tobaksavvänjning kommer vanligen också till användning.

Denna åtgärdsnivå förutsätter att personalen som utför åtgärden, utöver ämneskunskapen, också är utbildad i den metod som används. Psykologer mot Tobak rekommenderar att denna nivå motsvaras av diplomutbildning i tobaksavvänjning. Läkemedelsbehandling samt uppföljningsbesök brukar ingå. Sammanlagt 5-8 träffar kan vara ett riktmärke för avvänjning både individuellt och i grupp.

Telefonrådgivning – Sluta röka-linjen
Sluta-Röka-linjen 020-84 00 00 arbetar med kostnadsfritt samtalsstöd för rökare och snusare via telefon. Sluta-Röka-linjen fyller en viktig funktion som alternativ och komplement till rådgivning och behandling i vården, och kan fungera på nivå 2 eller 3 beroende på personens behov.

Sluta-Röka-linjen kan inte ersätta tobaksavvänjning på vårdcentral, där man har många patienter som är lågt motiverade att sluta, har många andra problem och behöver mycket stöd. Linjens personal kan kontaktas för kostnadsfri handledning i tobaksavvänjning.

För personer som redan slutat använda tobak eller som står i begrepp att sluta kan Sluta-Röka-linjen vara ett utmärkt stöd, som finns tillgängligt på vardagar. Sluta röka-linjen har även en blogg för patienter som är mycket populär. Här kan du läsa mer om Sluta röka-linjen Läs mer här

Självhjälpsmaterial
Självhjälpsmaterial finns inte med som metod i Socialstyrelsens riktlinjer eftersom det generellt anses ge mycket låga resultat. 

Läkemedel för tobaksavvänjning
Godkända läkemedel för rökavvänjning är nikotinläkemedel samt två receptbelagda läkemedel utan nikotin - bupropion (Zyban) och vareniklin (Champix). De två senare är andrahandspreparat enligt Läkemedelsverket och kan rekommenderas främst till dem som själva önskar pröva något annat än nikotinläkemedel. Zyban och Champix ingår i förmånssystemet och får bara ges tillsammans med motiverande stöd. En kombination av samtalsbehandling och läkemedel är mer effektivt än enbart samtal, men läkemedel innebär samtidigt risk för biverkningar. Socialstyrelsens riktlinjer ger därför en högre prioritet för rådgivning utan läkemedel, därefter rekommenderas nikotinläkemedel, Champix och Zyban i den ordningen. Läkemedel är framförallt en rekommenderad del av behandlingen för personer som misslyckats tidigare eller upplevt besvär vid rökstopp.

För snusavvänjning saknas ännu så länge tydligt vetenskapligt stöd för att rekommendera läkemedel. Viss evidens finns för vareniklin (Champix) och erfarenheten är att många har haft nytta av nikotinläkemedel.

Lista över läkemedlen hittar du här.

Rökfri är Vårdguidens kostnadsfria interaktiva tjänst för den som vill sluta röka. Tjänsten finns både på webben och som app, så att man kan få hjälp dygnet runt både i datorn och i mobilen. Rökfri bygger på Sluta-Röka-Linjens kompetens inom rökavvänjning och är till för alla som vill sluta röka och förstår att man behöver allt stöd man kan få. Gå till Rökfri

"Inläggning" för att sluta röka och snusa
Det mest effektiva är "inläggning" för att sluta med tobak. Två enheter som erbjuder detta är Österåsens hälsohem i Sollefteå och Mälargården Rehab i Sigtuna.

Metodskrift
Holm Ivarsson B, Hjalmarson A & Pantzar M. (2012). Stödja patienter att sluta röka och snusa. Studentlitteratur. Beställ här

Text: Barbro Holm Ivarsson, senast uppdaterad 2018-08-26