Tobak och Unga – en kunskapsöversikt om tobakspreventivt arbete

Kapitel 1 Ungdomars tobaksvanor

Varje år genomförs en undersökning av skolelevers drogvanor i årskurs 9 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. På ett för landet representativt urval av skolor samlas uppgifter in via individuella anonyma enkäter som ifylls i klassrummet. De första undersökningarna i grundskolan gjordes redan 1971, medan de första i gymnasiet genomfördes 2004.

Frågorna har förändrats vid flera tillfällen, första gången 1983, andra gången 1997 och senast 2012. Förändringarna har påverkat definitionen av ”rökare” och ”snusare”, vilket medfört att andelen som betecknats som rökare och snusare ligger några procent högre i mätningarna före 1983 och mellan 1997‒2012.

Idag definieras den elev som rökare/snusare, som har rökt/snusat de senaste 12 månaderna och fortfarande röker/snusar (dagligen eller ibland). 

Rökning

Högst andel rökare i årskurs 9 hade vi på 1970-talet (Figur 1). Då rökte en fjärdedel av pojkarna och en tredjedel av flickorna. Sedan dess har siffrorna sjunkit samtidigt som debutåldern för att ta den första cigaretten har höjts. År 2017 definierades 8% av pojkarna och 13% av flickorna i årskurs 9 som rökare.

Mätningarna i gymnasiets år 2 visar också på en nedåtgående trend framför allt för flickorna, medan pojkarna de senaste åren legat på en mer konstant nivå (Figur 2). År 2017 räknades 26% av flickorna och 23% av pojkarna som rökare.

Andelen elever som röker frekvent (dagligen eller nästan dagligen) har också sjunkit och 2017 var det 3% av pojkarna och 5% av flickor i årskurs 9 som rökte frekvent och 6% av pojkarna och 8% av flickorna på gymnasiet.

Över hälften av rökarna som är under 18 år får sina cigaretter via kamrater, en siffra som är ännu högre på gymnasiet, runt 70%. En majoritet (60‒70%) av alla som röker vill sluta röka. Det gäller såväl i grundskolan som gymnasiet, flickorna i något större utsträckning än pojkarna.

Snus

Andelen pojkar som använder snus i årskurs 9 låg länge mellan 20‒30%, men har de senaste 15 åren sjunkit (Figur 3). År 2017 låg andelen på cirka 9% med 5% av pojkarna som använde det frekvent. I gymnasiet använder mer än dubbelt så många pojkar snus (22%) och 15% använder det frekvent (Figur 4). 

Andelen flickor i årskurs 9 och på gymnasiet som använder snus har, med något enstaka undantag, legat under 5% sedan mätningarna startade. År 2017 använde 2% av flickorna i grundskolan snus med ett frekvent bruk hos mindre än 0,5%. Motsvarande siffror för flickor i gymnasiet var 6% respektive 1%.

Många får snus via kompisar, högst siffra uppvisar flickorna, där en majoritet får snus via kompisar. En tredjedel av pojkarna vill sluta snusa, de flesta någon gång ”i framtiden”. Av flickorna i gymnasiet som snusade ville nästan två tredjedelar sluta.

Använder tobak

Lika många pojkar och flickor i årskurs 9 använder någon form av tobak, för år 2017 knappt 13%. En tredjedel av pojkarna som använder tobak både röker och snusar vilket motsvarar 4% av alla pojkar i årskurs 9. Flickorna är i huvudsak rökare (11%) och endast ett fåtal både röker och snusar (2%).

I gymnasiet är det fler pojkar än flickor som använder tobak (32% jämfört med 27%). Här är det också en tredjedel (13%) av pojkarna som använder tobak, som både röker och snusar, medan 4% av flickorna gör detsamma.

Jämförelse mellan vuxna och ungdomars tobaksvanor

Mätningar av vuxnas tobaksvanor görs årligen i den nationella folkhälsoenkäten. Här delar man upp tobaksanvändarna i de som använder tobak dagligen och de som använder tobak ibland. Indelningen motsvarar inte helt den i CAN- undersökningarna. I tabellen nedan jämförs daglig användning hos vuxna med frekvent användning hos ungdomar.

Siffrorna skiljer sig framför allt beträffande rökning och snusning i kategorien ”ibland” och tydligast är det för rökning. Det är fler både i årskurs 9 och på gymnasiet som röker sporadisk än som röker frekvent. I den vuxna befolkningen är det genomgående fler som är dagligbrukare än som använder tobak ibland.

E-cigaretter

De senaste fyra åren har man i CAN-undersökningarna ställt frågor om användningen av e-cigaretter. Vid den första mätningen uppgav en fjärdedel av eleverna i årskurs 9 att de hade prövat e-cigaretter. I den senaste mätningen var det en tredjedel av eleverna som prövat någon gång. Även i gymnasiets år 2 har det skett en ökning av andelen som prövat e-cigaretten från 27% till 43% bland pojkarna och från 21% till 34% bland flickorna. Det är betydligt vanligare att elever som röker har prövat e-cigaretten (3‒4 gånger vanligare) än elever som inte röker.

Det finns inga uppgifter på hur ofta man använt e-cigaretterna, men 10% av pojkarna och 7% av flickorna i årskurs 9 hade använt e-cigaretter de senaste 30 dagarna, på gymnasiet 11% av pojkarna och 6% av flickorna.

Vattenpipa

Uppgifter om bruket av vattenpipa finns sedan 2009. Vid den första mätningen hade drygt 40% av eleverna i årskurs 9 prövat vattenpipa. År 2017 hade den siffran sjunkit till ca 18%. Även bland gymnasieeleverna år 2 minskade andelen elever som prövat att röka vattenpipa, från 63% 2009 till 33%. Andelen som prövat är densamma för flickor och pojkar, däremot är det vanligare att rökare prövat vattenpipa än icke-rökare.

I undersökningen 2011 fanns det en fråga om hur ofta man rökte vattenpipa. Endast ett fåtal (1‒2%) av pojkarna och flickorna i årskurs 9 och gymnasiet rökte någon gång i veckan, medan de flesta rökte några gånger per år eller mera sällan. I senare enkäter saknas uppgifter på hur frekvent man röker men runt 4% -6% av flickorna och pojkarna hade rökt vattenpipa den senaste månaden.

Källor

CAN Skolelevers drogvanor 2017.
Folkhälsomyndigheten Nationella folkhälsoenkäten 2016.

Agneta Hjalmarson, Psykologer mot Tobak, 2018-05-01.

Det här kapitlet som en pdf ››

Här finns alla kapitel samlade i en pdf (inkl. försättsblad) ››

Här kan du skriva ut ett försättsblad till kunskapsöversikten Försättsblad (1801 KB)